Din digitala systemkamera har åtminstone dessa fyra fotograferingslägen: P, A, S och M. Beroende på vilket läge du väljer så sköter kameran vissa saker automatiskt, vilket gör att du har en sak mindre att tänka på.
P – ‘Helautomat’
Programautomatik, detta är ett nästan helautomatiskt läge. Perfekt att sätta kameran i detta läge när någon icke-kamerakunnig ska ta en bild med din kamera. Detta läge använder man också som nybörjare innan man fått ordning på alla inställningar och bara vill ta en bild.
A – Välj bländare
Du ställer in Bländare (Aperture), kameran ställer in tiden. Kameran mäter alltså ljuset och baserat på din önskat bländarvärde så räknar den ut vilken slutar tid som krävs för att bilden ska bli korrekt exponerad.
S – Välj slutartid
Du ställer in Slutartid (Shutter) och kameran räknar ut vilken bländare som krävs. Liknande som i A-läget så justerar den bländaren så att bilden blir korrekt exponerad.
M – Manuellt läget
Manuellt läge. Här ställer du in Bländare och Slutare helt fristående av varandra. Du kommer se i din kamera om din inställning gör att den kommer ta en korrekt exponerad bild. Oftast behöver du trycka ner avtryckaren halvt för att kameran ska mäta ljuset och kontrollera mot dina inställningar. I bilden ovan ser du en skala likt den som finns i din sökare på kameran. Den röda pricken (ser förmodligen annorlunda ut i just din kamera) indikerar hur dina inställningar matchar mot en korrekt exponerad bild. I bilden ovan kan vi se att kameran tycker att bilden är underexponerad, alltså att om du tar bilden med dessa inställningar så tycker den att den får in för lite ljus för att bilden ska bli bra. Man måste ha klart för sig att kameran inte är så mycket smartare än dig, så tar du en bild där mycket av innehållet i bilden ska vara svart, då så klart kommer kameran gnälla även om resultatet ändå blir som du tycker att det ska bli. Samma sak gäller om du tar en bild i ett snölandskap, du kommer kameran gnälla att bilden blir överexponerad eftersom det är så mycket vitt i bilden.
Det manuella läget används just när du inte vill lita på kamerans intelligens, utan själv vill bestämma exakt hur kameran ska registrera det du vill fotografera. Fördelen med en digital systemkamera är att du kan ta en bild, kontrollera att den blir som den ska, om inte så ändra inställningarna och ta en ny bild. Detta kallas chimping 🙂
Det blinkar?!
När du kör A, S eller M-läget så kan det hända att det blinkar siffror eller ikoner i din kamera. Det betyder att de inställningar du gjort inte kan resultera i en korrekt exponerad bild. Exempelvis om du kör A-läget och väljer en stor bländare (lågt bländarvärde) och det är väldigt soligt ute, kanske kameran räknar ut att den måste köra en extremt kort slutartid, så kort som den inte kan. Då innebär det att kameran kommer släppa in för mycket ljus och bilden blir inte korrekt exponerad. Detta kan hända åt andra hållet också, att bilden får för lite ljus och således kommer bli underexponerad. Justera dina inställningar och försök igen. Glöm inte att du kan påverka ISO-inställningen också, exempelvis om du är inomhus och det är dåligt ljus så skruva upp den till ISO 1600 och försök igen.
Övriga program på kameran
På de flesta digitala systemkameror finns det även flera andra program; porträtt, landskap, blixt etc. Dessa kan hjälpa dig i början, men det som de lägena gör kan du efter ett tag göra själv med A, S eller M-läget.
Slutkläm och nästa steg
Nu har det varit mycket tekniskt i de första delarna. Det är dock viktigt att förstå dessa grunder så att man förstår hur en kamera fungerar. Förstår man inte vad den kräver av dig som användare blir det svårt att nyttja den till fullo och ta de bilderna man verkligen vill. I nästa del kommer vi gå in på klassisk bildkomposition, alltså hur man komponerar sin bild för att den ska bli så visuellt tilltalande som möjligt. Sen när du behärskar dessa, då är det dags att bryta dem.. men mer om det nån gång längre fram.
